Madonna di Campiglio och Milano - Januari 2012

En knapp veckas skidåkning i byn Madonna di Campiglio hos mina italienska vänner vid nyårsfirandet 2011/2012 var precis vad en skoltrött Chalmersstudent behövde. Flög gjorde jag med Brussel Airlines från Göteborg, Landvetter, till Malpensa, Milano, med en mellanlanding i Bryssel. Resan tog cirka 5 timmar både dit och hem och kostade cirka 1600 kr. Bodde gjorde jag hos mina vänner.

Från Wikipedia:

Madonna di Campiglio är en klimatisk kurort och en frazione i kommunen Ragoli i provinsen Trento, Italien. Madonna di Campiglio ligger vid foten av Monte Spinale, 1 515 meter över havet, belägen cirka 30 kilometer nordväst om Trento. Madonna di Campiglio är en utpräglad skidort och nästan varje år anordnas tävlingar i den alpina världscupen. Ingemar Stenmark tog sin första världscupsseger i Madonna den 17 december 1974.









Vädret i Madonna di Campiglio var varmt, lite för varmt. Snöat hade det inte gjort på länge, så skidåkningen var lidande.



Trots det är vyerna, som alltid, vackra i alperna.






Dolmiterna kännetecknas av bergen ser ut att vara uppbyggda av olika lager.





Röker gör de som borstbindare hela högen.



Kan man inte åka skidor får man götta sig i solen med bärtz...



...å den obligatoriska ciggen.





Hade en dekal på hjälmen som skvallrade om mitt ursprung.





En ensam frusen hund som ligger å trycker under en bänk i snöstormen.











Ett par trötta Rossignolskidor fick jag låna. Utrustningen spelade mindre roll då skidförhållanderna var dåliga.





Det senaste kaklet hade de installerat i lyan där vi huserade.



Ett par kakelplattor blev det visst över vid ombyggnaden av badrummet. Varför inte använda dem i köket?



Tror detta var anis som vi åt. Rätt speciell smak.



Det var dukat vid matsalsbordet.



















Det var turistattraktion att åka bandvagn och italienarna betalade gärna 10 euro för en singelfärd på 5 minuter.



Medan vi valde att knata.





Vino tinto! Eller vino rosso som det blir på italienska :P





Nyårsmiddag med goa korvar, parmesan, gravad lax (!) och andra delikatesser.













Bombardino är en drink som är mycket uppskattad i Italien under vintern.





Solens sista strålar lyser mot en dolmitsbergsvägg.



Anlände till Milano och Duomo di Milano gjorde vi runt kl 4 på natten efter en lång körning från Campilgio.







Ingången till det kända Galleria Vittorio Emanuele II.





Kyrkan där Milanos skyddhelgen ligger "begraven", eller snarare bevarad.









Och här är han i egen hög person, Santi Ambrogio. Ändå rätt fräsch för att vara cirka 800 år gammal.



En innergård vid ett av Milanos centrala universitet.







Längst ner på gatan skymtas Milanos centralstation som konstruerade under Mussolinis tid. Ett imponerande bygge.





Inuti var det reklam blandat med pampighet.







En triumfbåge har de också sedan Napoleontiden.



Regn och spårvagnar, precis som i Göteborg!





Parkering som bara blockerar två andra bilar. Snyggt!









Mycket konst inne i domen.







I Galleria Vittoria Emanuele II finns det en tjur i marmor i golvet. Om man snurrar tre varv på tjurens paket ska det medföra tur, därav uppståndelsen.





Moderna museet bjöd på, otippat nog, modern konst.







Finurlig kartbild. Borde kanske finnas i alla klassrum?



Gården där min vän bor var pittoresk.



Huskatten, som var bögkatt då han blivit av med kulorna.



Ytterligare en kyrka. Började bli tröttsamt vid dethär laget.









Det berömda operahuset Teatro alla Scala.



Här har säkerligen många fisförnäma typer sovit till.



Massa annat bröte fanns där också visades upp. Det var även det sista jag såg innan jag satte mig på pendeln tillbaka till Malpensa. Tack för den här gången Milano!


Åter till startsidan!